Nuläge

Jag var duktig, en gång i tiden - något annat får ni inte tro. Det är av just denna anledning jag valt att döpa bloggen till från punkt b till a. Eftersom a är bättre än b. Och just nu är jag väldigt mycket b. Svamlar jag? Det gör jag förmodligen.

Jag är nog vad man brukar kalla ett riktigt skolboksexempel. Ett skolboksexempel på viktpendling. Prövat det mesta, hängt med dom flesta ;) Sista året på gymnasiet var första gången jag tänkte att nu fick den fan vara nog. Jag uteslöt nästan allt vad socker och fett hette ur min kost, studerade innehållsförteckningar och skötte mig exemplariskt. Jag drack inte ens light-läsk. Inget godis. Inga kakor. Inga chips. Ingenting. Ett år senare tog jag studenten. Sakta men säkert ändrades min tillvaro och jag släppte mer och mer på mina gränser. Men uteslöt fortfarande socker. Och jag som tidigare varit värsta sockergrisen!!! I och med att jag ätit såpass lite och enformigt började jag sakta lägga på mig och gick upp kanske 10 kg. Det riktigt smög sig på och plötsligt märkte jag att - hallå där, du är tjock igen!

Januari 2007 började jag på Viktväktarna. Jag var nog lite av deras mönsterelev. Räknade precis allt, motionerade utan att äta extra och gick ner 3 kg redan första veckan. I april hade jag gått ner 11 kg. Det kändes som jättemycket! Jag älskade min nya kropp! Och det fanns inget jag inte kunde äta! Hur perfekt var inte det? Jag kunde återigen äta både godis, tårta och kakor. Och fortfarande gå ner i vikt! Min kropp var så inställd på att aldrig få något extra fett att den nu blev alldeles överlycklig och brände mer än någonsin. Eller jag intalar mig det. Sedan kom påsken. Då sa de att vissa valde att släppa allt och unna sig påsken. Ja, det gör vi tänkte jag. Men jag kom aldrig riktigt tillbaka efter det. Var det såhär det var att leva? Mat fick en helt annan betydelse i min vardag. Jag tappade all kontroll!

Och det är här jag befinner mig nu, 1 och ½ år senare. Är inte det lite sjukt? Jag har gått upp inte mindre än 25 kg på denna tid. Och det är inte okej. Det här är inte jag! Folk skyller på graviditeter och annat... Men jag då? Jag skyller på att jag varit tvungen att äta igen allt det jag missat under tiden jag höll mig själv tillbaka. Det är inget hälsosamt beteende. Mat är ett stort problem för mig. Jag försöker sköta mig men suget blir alltid för stort. Men nu är det slut med det! Nu ska jag ner!!!