Blev ingen träning, såklart. Ska ta en långpromenad med hunden imorgon och det får räcka för att döva samvetet. Jag fattar verkligen inte vad det är men min hjärna jobbar stenhårt med ångest och ursäkter. Fan, vill jag äta så gör jag det!
Men jag känner mig tjock. Jag skäms mer för min kropp nu än vad jag gjorde för 15 kg sedan. Det är sjukt! Det är verkligen som om hjärnan inte hängt med i kroppens svängar. Det känns som om jag inte är redo för julen och att "visa upp mig" för släkten. På juldagen är det party och jag längtar sjukligt mycket. Men samtidigt tar det emot och jag vill inte vistas bland folk. Fulla folk som kan vräka ur sig precis vad som helst.
Så jag fightas lite med mina hjärnspöken samtidigt som jag längtar efter värmen, julmat och alkohol. Äsch, det kommer bli bra det här. Och på plus sidan kan definitivt noteras att jag inte alls ska jobba inatt. YEAY!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ledsen att läsa det här. Jag har gått ner 30 kg och har tränat mig till en bra kropp. Ändå känner jag mig fetast fulast och vill ibland inte gå utanför dörren. Det är det som händer för vi hetsas hela tiden att eftersträva perfektion. Ingenting duger, allt kan bli fastare, mindre, bättre.
Det är ett helvete. Hoppas du kan ta dig ur det innan det eskalerar.
Skicka en kommentar