Imorgon ska jag på årets första julbord. Det är lätt att sitta här hemma en dag innan och säga att jag ska priotitera. Tänka mig för och bara äta det som är bäst för min hälsa.
Men jag vet att det kommer bli en rejäl utmaning när jag väl är på plats. Och det är inte att vara pessimistisk, bara realistisk. Jag vill inte släppa taget riktigt än. Då blir det en månad med ohämmat ätande och jag tror att det är mer än vad man klarar av att ta igen.
Risken finns att man trillar av och inte kan hoppa på tåget igen. Och jag har ju bestämt mig - det är nu jag ska lyckas. Det funkar som motivation. Nu eller aldrig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar