lördag 16 maj 2009

Äckel


Vi kollar på schlager. Och äter godis, tydligen. Jag blir äcklad av mig själv. Jag tänker vad gör en litenliten godis för skada. Men i samma stund som den äts upp får jag ångest. Det är en drog. Och jag är svag. Nya tag imorgon, ja det heter ju så. Men jag hatar att misslyckas. Kan inte ta nederlag. Det sätter sig. Etsas fast. Bränns. Gör ont. Jag VILL inte. Men jag bättrar mig. Är medveten. Det är steg på vägen. Jag KAN!

2 kommentarer:

Pulver sa...

Klart du kan. Jag håller tummarna för dig. Kämpa på :)

Tjockolina sa...

Taaack!