Genialism

Jag har det! Varje gång jag blir sugen på godis eller kakor är det bara att skölja med flour! Då vill man inte äta godis. Och vilka tänder jag kommer få!

Sällskapsdam

Idag åker jag med sambon på jobbet. Jag måste vara galen.

Smycken

Nytt halsband. Utan förlovningsring.

Klocka

Här är min födelsedagsklocka. Vad tycks?

Hammarby?

Träning

Gymglam.

Att slänga

Varje månad borde jag lägga en väl utvald del av min lön i ett vackert kuvert och arkivera detta i soppåsen. Indirekt gör jag det redan. Det känns inte så himla festligt. Och jag som är så snål!

Det händer nästan varje gång jag är och handlar att jag impuls köper något. T.ex lax. Jag gillar lax. Men varje gång jag ska ta mig för att äta det tar det liksom stopp och jag kommer och tänka på en eller annan gång då lax inte smakat lax utan något annat äckligt. Och då kan jag inte äta den. Men det gör inget, för den går inte ut förrän om två veckor. Men två veckor går så himla fort och jag har inte hunnit bli sugen på lax igen! Dumt va?

Vi svenskar slänger enorma mängder (ton) mat varje år. Periodvis står jag nog för allt slängande själv, tror jag. Det får mig att skämmas en smula. Jag vill ju såklart inte slänga mat. Eller andra saker som jag köpt. Så dagens varför: Varför envisas jag med att köpa saker som blir dåliga innan jag ätit upp dem så att jag måste slänga dem? Gång på gång?

Crap!

Japp, så har jag gjort det igen. Gjort mig själv illa och ångestfylld.

Har skött maten bra idag. Inte exemplariskt. Men bra. Vart helt nöjd. Tills jag kom hem. Trött. Småhungrig. Ensam. Oj, vad ensam jag är. Jag gillar ju inte att vara ensam. Hungrig. Äta, måste äta. Mer ensam. Hatar att vara ensam. Rulltårta. Trösta. Äta, måste äta.

Nu känner jag sockret pumpas runt i mitt blod. Förgifta min kropp. Lägga sig till siffrorna på vågen. Äckel. Känner mig så jävla äcklig. Vill gråta. Göra ännu mer skada. Men naha. Not gonna happen. Gjort är gjort. Imorgon är en annan dag. En ny dag. En bättre dag.

Frågan jag ställer mig, som ekar i mitt huvud är varför? Varför gör jag såhär mot mig själv när jag vet hur dåligt det får mig att må? Varför låter jag suget ta överhanden? Varförvarförvarför.

Bekräftelse

Jag är en riktig bekräftelseknarkare. Beroende av andra människors bekräftelse. Suger åt mig som en svamp av komplimanger. Mår dåligt om jag inte får min dagliga andel. Har svårt för att ta oväntad kritik. Vill alltid vara alla till lags. Vill alltid göra mitt bästa. Perfektionist, javisst.

Var kommer denna dåliga självkänsla ifrån? Har den sjunkit i takt med att vikten ökat? Och hur fasiken ska jag göra för att arbeta upp den igen?

Scrap 1

Kärleksförklaring. Den är till er.

Scrapping

Vi har städat scraplådan. Lådorna. Nu ska vi scrappa.

Ideal

Vi var och shoppade en sväng idag. Jag behövde egentligen ett par nya leggins... Halvlånga leggings. Piratlängd. Var inne i inte mindre än tre affärer. Fick jag med mig några leggins hem? Nej. Och vadan detta, kanske ni tänker. Jo, jag är inte typisk XS. Eller ens S. Det fanns inga större! Och jag menar fanns inte! Hur sjukt är inte det? Vill affärerna inte ha kunder större än storlek S eller är de bara jävligt blåsta som tror att XS/S är medel? M som i medium är väl medel? Men närå. Tack så jävligt. Jag kände mig inte bara enormt tjock. Det gjorde mig förbannad. Nu snackar vi alltså inte ens rea utan ordinarie utbud. Eller vad det nu bör kallas.

Så jag gav upp on the leggins... Satsade på träningskläder. Och då kan man ju tycka att de som är lite större är de som behöver träna? Men även här vart det inte helt problemfritt att hitta rätta storleken. Och jag är inte enorm. Det ska ni veta. Linnet jag köpte idag är strl L. Hade passat med M oxå men gillar när det är lite större. Av en ren slump gick vi igenom männens avdelning på sportaffären. Tror ni det vart samma problem där?! Nepp! Där kunde jag inte heller shoppa för jag var för liten!!!

Hajjar ni? Vilka sjuka ideal! Kvinnor ska vara små som dvärgar och män stora och starka. Mest stora tippar jag på. Vad är det här? 50-talet?

Belöning

30% belöning - nya träningskläder. Invigda och allt.

Lunch

Grillad panini. Inte guds bästa. Men godaste.

Outfit

Jag vet att det blir många outfits nuförtiden. Men på så sätt kan ni ju följa mina kroppsliga framsteg. Eller vad man nu ska kalla dem.

Grogg

Nu är det semester.

Småpanik

Jag börjar få lite smått panik. Vilket egentligen är löjligt.

1. Jag glömde tömma jobbmobilen på sms. Han jag jobbat åt hade gjort det. Och jag vet att det inte är någon big deal. Men hade varit på sin plats, kanske. Det är absolut inga privata sms utan mer "Glöm inte skicka att du är klar" eller "Tidningarna är på väg". Standard som han oxå kommer få. Men som sagt - ändå.

2. Jag tankade i fredags morse och har nu börjat tvivla på om jag satte tillbaka tanklocket. Ni vet, det där svarta som alltid krånglar som man skruvar dit. Jag vet att jag la det på taket medan jag tankade, men satte jag tillbaka det?! Och vad händer om inte?! Min bil saknar sånt lock (bekvääämt!!!) så det vore inte helt otänkbart. Fuck.

3. Jag har under min jobbtid ätit som aldrig förr. Har knappt tänkt mig för alls när det gäller vad som passerat mina halsmandlar. Men jag har ju som ni vet fortsatt gå ner i vikt. Varför? För att jag sprungit i trappor cirkus en timma varje dag. Nu är det slut med det. Slut med trappor (skönt!) och slut med äta-vad-som-helst-andet. Detta ger mig mest panik. Känner mig redan uppsvälld och äcklig.

Detta är bara ett fåtal av de grejer som gnager i min lilla hjärna. Små saker. Småpanik. Men vaffan, det löser väl sig?

Bananpapper

Här ska räddas regnskog. Och skrivas på hyvlad banan. Eller nått.

Jobb

Sista jobbnatten. Ska bli skönt med oavbruten nattsömn. Men där går gränsen. Vemod, ja.

Spel

Vi spelar spel. Gladiatorerna. Spännande!

Thai

Idag är det thaimiddag som gäller. Direkt ur kartongen. Med pinnar. Perfekt!

Semester

Svenska folket paniksemstrar. Packa väskan. Packa barnen. Bli packade. Åka till landet. Bloggpausa. "Inga måsten". Fast en jäkla massa måsten. Fan, orka?

Om två dagar är jag lös och ledig igen. Jag är rastlös nu. Lite oroande. Men äsch, it's gonna be great.

Mångsidighet

Jag grillar.

MJ

Vad tror ni? Blev han mördad? Lever han fortfarande? Hade han sjuka skulder? Kommer uppståndelsen lägga sig?

Byxor

Ännu ett par byxor som återigen bestämt sig för att passa. Love it!

Shopping

Shoppashoppashoppa.

Värme

När det spöregnar får man värma sig med lite chai. Den innehåller då inga kalorier.

Återkomst

Whitetrashen är tillbaka.

Shaktitävling

Nu kan man vinna Shaktimattan - spikmattan på Ett dussin pannors blogg!

Shaktimattan är känd för att bland annat:

» Minska stress
» Verka avslappnande
» Minska smärta
» Öka blodcirkulationen

FÖR ATT TÄVLA, GÅ IN PÅ: www.ettdussinpannor.blogspot.com

Åktur

Är fortfarande inte på helt 100 humör. Men man får göra det bästa av situationen.

Godmorgon?

Känns som att allt bara jävlas och inget går min väg. Jag är trött, förbannad och klumpig. Och lipig. Men det passar sig inte att vara såhär instabil. Bita ihop. Klistra på leende. Inte tycka. Inte känna. Inte visa.

Kickbacks

Min absoluta favoritträning på gymmet är armar. Biceps och triceps. Framförallt tri eftersom bi främst består av massa curls :D


Kickbacks är en av mina favoritövningar. Oerhört simpel men ändå väldans effektiv.

Lyckliga slut

Sånt här slutar aldrig lyckligt.

Gissningslek

Gissa vart jag är på väg? Legat lite på latsidan det senaste... Men nu äntligen!

Middag

Pasta med quornsås.

Whitetrash

Är det denhär blandningen av kläder man kallar white trash tror ni?

Frukost

Mackor med kycklingbullar och rödbetssallad/kebabsås. Jag kommer även äta brödet.

Testkör

Testkör förlovningsringen. Fortfarande lite för liten. Men inte långt borta nu.

Svensk sommar

Vi är på tävling. Det regnar. Jag är inte förvånad. Icke.

Nattamat

Dagens nattamat - powerking och muffins. Jag väntar fortfarande på det där bakslaget. Slaget i magen. Men inte den här veckan. Vågen visar minus 0,2.

Födelsedag - resumé

Min dag har varit längre än fem timmar. Det skall erkännas. Men man glömmer så himla lätt. Hoppas ni gillat de få uppdateringar ni fått ta del av iaf! :P

Idag var första gången jag jobbade på min födelsedag. Japp, någonsin. Det har alltid varit sommarlov, semesterstängt eller ledigt på annat vis innan. Men jag kände att dessa tre timmar jag jobbar var okej och inte riktigt räknades. Och någon gång måste kanske vara den första? :P

Vaknade vid halv 1, då kom sambon och hunden med hemliga resan-paketet. Swiiit! Han lagade även frukost (äggmacka och pannkakor - gooott!) Sedan åkte vi och hämtade min mobbe och handlade. (Vet ni ju redan!) Sen åkte jag hem till mamma en sväng och låg på spikmattan (recension kommer!!!)

Därefter vart det full fart med förberedelser. Min familj och mormor skulle komma hit på mat och fika. Blev sjukt nervös när muffinsarna aldrig ville bli klara! De stod inne typ 45 min. Gjorde amerikanska så lite får man väl räkna med, men 35 mer?!? Nåväl... Fixade även pita. Oh, sweet pita. Med grönsaker, kyckling, feta eller kebab. Slurp!

Familjen hade självklart oxå med sig lite presenter. Även om man kanske känner sig i största laget för det så är jag barnsligt förtjust i födelsedagar och presenter! :D Fick en klocka jag suktat efter huuur länge som helst! Lovar att sätta upp den på väggen pronto, så ni får se. Fick även lite annat smått och gott, en huvudmassages grej, koppar+ fat, smycke, presentkort m.m. Laaav it!

Nu börjar väl dagen närma sig slutet. Men jag kan inte vara annat än nöjd.

Födelsedagsfika

Dom blev perfekta!

Present

Grattis på 23årsdagen och till en hemlig resa. Jag älskar hemliga resor!

Baka

Nu ska här bakas. Hälften av ingredienserna saknas. Så typiskt!

Belöning

Handla är tråkigt. Därför måste man berömma och belöna. :-D

Handla

Det sket sig och blev bra typ med en gång - glömde mobilen på jobbet! Men nu har jag vaknat och är och handlar. Maxi is da shit!

B-day och EFIT

Imorgon fyller jag år. 23 stycken. Börjar bli gammal. Tsss...

Hur som helst har det ju varit lite skraltigt med uppdateringar här på sistone men jag tänkte slå på stort imorgon och fira med EFIT. Ett foto i timmen. Det skulle ni väl gilla? :)

Fika

Morötter är bra för synen. Sådetså.

Outfit

Dagens outfit: Fika.

Yantra

Här ska stressas av. Aj?

Störigt

Ja, jag har en förmåga att störa och irritera mig på en väldans massa saker. Här har ni en av dem:

Nu när jag jobbar natt är P3/P4 typ enda alternativet att lyssna på. Inte mig emot. I like it, och så. Det är inte det som är det störiga. Närå. Det störiga är folk som ringer in...

Så kanske de åker i bilen och så när de ska avsluta säger radioprataren "Tack för du ringde och kör försiktigt!". Vad säger människan han pratar med då? Typ 9 av 10 säger: "Okej, tack detsamma!". Va? Vart ska radioprataren köra? "Tack för samtalet, ha så kul i Göteborg nudå!" får "Ni med!" Jahaaa, ska radiopratarna oxå till Göteborg och ha kul? De hade kunnat säga "Haha, och ni får ha så kul på jobbet - suckers!" Men närå.

Okej för nervositet. Men skärp er.

Bilbingo

Vi spelar bilbingo. Det går inge bra. Jag är en mycket dålig förlorare.

Handling

Redo för veckohandling. Off and away!

Förvirring

Var galet nära att torka bort sminket med intimservett. Godnatt!

Gest

Detta är nog tänkt som en hejviärvissthemma, ingenidéattgörainbrotthär-gest... Istället blir det galet uppenbart att familjen i fråga inte alls är hemma.

Alkoholism

De pratade på radion nu imorse om ökad alkoholism bland pensiotanter. Tanter över 65 som är beroende av alkohol. Det är ganska skrämmande. Och svårt att förstå för en som inte själv är eller har varit där. Jag tycker det är svårt att förstå hur man kan dras till något så hårt att man inte kan motstå, något som man gång på gång lovar att aldrig mer röra. Någonsin. Men ändå...

Det finns ju andra typer av beroende oxå. Men inget som kan rasera hela liv såsom alkohol. (Förutom möjligen droger och skit...) Tanten på nyheterna drack 35cl/dag. Det är ingen omärkbar mängd direkt. Själv hade jag blivit märkbart packad. Och märkbart bakis. Ofattbart, är vad det är. Och man önskar det fanns något man kunde göra...

Vikttankar

Jag funderar ganska mycket nuförtiden. På gott och ont :)

När jag läste igenom inlägget här nedan om hur jag gått ner 7kg på 3,5 månader blev jag lite besviken. 2kg i månaden. Känns ju som ingenting. Men jag återvänder ändå till tankarna om att man inte ska gå ner för fort. 0,5 kg i veckan är ju jättebra! Visst hade man kunnat gå ner mer än så... Men det är så mycket annat som spelar in. Kroppen ska hänga med. Kul att gå ner massor i vikt apfort men få massa skinn hängande överallt, eh nej?

Men inte bara kroppen ska hänga med - hjärnan måste vara med på förändringen oxå. Går man ner för mycket, för snabbt slår det slint. Det kan jag svära på. Låter man det ta den tid det tar kan man glädjas åt varje litet minus, varenda liten centimeter! Det är viktigt! Hjärnan måste haja att man blir mindre. Annars vill man nog aldrig sätta stopp. Man fattar inte sitt eget bästa... Är ni med? Kroppen säger ajaj-vadmycketjagtappat men hjärnan säger hängerdetintefortfarandelitevälmycketruntbuken.

Eller vad tror ni?

Rastlöshet

Jag bestämde mig för att klippa gräset. Då har rastlösheten gått bra långt.

Balsam

Pepsi Max är som balsam för själen. Helt riskfritt.

Vägning

Jag har verkligen undvikit att väga mig. Har tänkt att snart slår fusket tillbaka. Right back to where it belongs. Men närå. Minus 0,6 iaf. Börjar närma sig 7kg nu. På (april, maj, juni, halva juli) 3 och 1 halv månad. Och mer ska det bli.

Men idag ska jag pausa. Ni vet. Lööördaaag.

Tycker ni varit lite tysta på senaste oxå! Hur går det för er, fuskar ni oxå?

Uppväxt

Ser ni måsbebisen? Som den växt! Den flaxar febrilt med vingarna. Snart kan den nog flyga. Och då slipper jag bli attackerad av mamman.